Idag jobbade Dennis och Nelly var på förskolan. Jag försökte hinna med att röja upp lite här hemma. När jag hämtat Nelly åt vi mellanmål och la pärlplattor. Kl 16 var det dags för henne att gå till grannen för att leka med Emilia. Jag och Hanna var hemma, Hanna sov och jag njöt av lugnet (en stund i alla fall).

Här hemma är det kamp varje dag numera. Nelly testar, trotsar och provocerar. Exempel 1 är att hon ville sitta i Hannas matstol när vi skulle äta middag idag. Hon kommer inte ens i den med benen utan får bara ner halva rumpan. Jag lyfte bort henne eftersom Hanna skulle sitta där. Nelly blir helt ursinnig, hon skriker och grinar. Dennis tar in henne på hennes rum, men hon är helt hysterisk och spottar på golvet. Han sitter kvar där med henne men det dröjer en bra stund innan hon lugnar ner sig. Innan hon får gå och äta måste hon dock torka upp spottet.

Exempel 2 är när Dennis gick in i lilla sovrummet idag för att prata i telefon i enrum med ett telefonbolag. Nelly ville följa med och blev vansinnig när hon inte fick komma in. Hon skrek och skrek. Jag tog in henne till sängen och hon börjar slå och sparka mig. Jag fick hålla fast henne för att hon inte skulle göra mig illa. Det kan ibland gå en halvtimme innan hon börjar lugna ner sig. Jag ville att hon ska säga förlåt, annars fick hon inte tillbaka filten hon ville mysa med. När hon väl lugnat ner sig går det att kommunicera igen och förlåtet kommer till slut.

Exempel 3 är när vi kom hem från utflykten igår. Nelly hade somnat på bussen och stod på ståbrädan och sov när vi gick hem. Väl hemma bar jag in Nelly till soffan, men det var inte populärt. Hon blev hysterisk och ville inte alls ligga i soffan. Ingenstans ville hon vara. Hon skrek så mycket att Hanna fick ligga kvar och sova i vagnen ståendes i trapphuset.

Det har börjat bli svårt att få på henne ytterkläder också då hon kan vägra det.

Men nu ikväll när Dennis skulle pilla ut en sticka ur hennes hand, då var hon jätteduktig och sa inte ett ord!